TUNG ROCK PÅ HIMLEN
Svart musik och poesi. Film och magi. I kväll är det hårdrockskväll på Sjunde himlen med flera framträdanden.
Möt musikern tillika dramatikern och poeten Iodine Jupiter som är en av kvällens attraktioner.
Vem är Iodine Jupiter?
– Jag är världens längsta skräckrockpoet. Jag är 2.70 med platåskor och häxhatt. Mina verk av litterär heavy metal är så tunga att det krävs minst fyra personer att bära dem.
Vilket budskap vill Iodine Jupiter föra fram?
– Jag vill öppna en dörr till ett större rum. Om människor kan se mina texter som en väg till en magisk värld så är det bra. Jag är en vägvisare till drömmarnas Rike.
Lilla flickan zombie kom 95 och Dom dödas pornografi 97. Vad har hänt sedan dess? Vad har du gjort samt planerar du att publicera dig på något sätt framöver?
– Var jag har varit och gjort vill jag inte gå in på, men jag har gjort en lång svart resa, så mycket kan jag säga. Och jag har varit trött på kommunikation, jag har behövt en paus efter fem pjäser, en skiva och en bok samt teateruppsättningar. Jag har skrivit ett långfilmsmanus om Dr Death. Min nästa bok är färdig. Den kommer att heta Trix – gatuballad för en groupie. Den består av dikter och prosa blandat. Jag hatar skivbranschen så några fler skivor vill jag inte göra. Kanske musik till böckerna.
Vem/vad har influerat dig? Som poet, musiker, dramatiker?
– Andeforskning, hypnotiska experiment och seanser har influerat mig, precis som mumiepulveret som fått mig att sova i 100 år. Mysteriet och det okända är drivkrafter med författare som Gérard de Nerval och Lautrémont. Att vandra igenom neondjungeln på natten är också inpierande. Det finns så mycket.
Tror du att du skrämmer människor? Om ja, varför?
– Jag kommunicerar inte med fega och rädda människor. De intressar mig inte. Jag är glad om jag slipper dem. Blir de rädda för vad jag gör, eller ser ut, beror det på att de är osäkra på sig själva. De kan inte hantera upplevelser utanför deras dokusåpavärld.
Vem/Vad skrämmer dig?
– Den mentala förruttnelse som schlagervinnaren Las Vegas representerar, den tomhet och imbicilla dumhet och inskränkthet som breder ut sig, svenska män i sportkläder, mainstream – och trevlighetskulturen skrämmer mig. Unga svenska killar som bryter på invandrardialekt skrämmmer mig med deras brist på identitet och självrespekt. Det här landet är riktigt sjukt. Iodine Jupiter kan bota det.
Vem är dr Death? Finns han fortfarande?
– Dr Death är min rolllkaraktär, mitt skräckromantiska alterego Han är min tvillingsjäl. Han föddes på Draksta residens 1892, i Svartby, i den djupaste av granskog. Han är den ande jag söker kontakt med när jag besöker dödsriket. Han livnär sig på chocklad och jordgubbssylt. Han förvinner långa perioder. Mumiepulvret får honom att ta sig över gränsen.
Vad är döden för dig?
– Den är möjligheten som kan ta mig härifrån. Du kan se den som den slutgiltiga befrielsen, den ultimata upplevelsen, vägen till nåt nytt. Jag tycker det är oerhört vackert. Det är ingenting man behöver vara rädd för. Det är den sista sköna resan. Spermiens resa genom världsrymen. Döden är min idol. Den enda rebellen.
Vilken plats anser du att magi och det övernaturliga har i dagens värld?
– Det finns olika former av magi: privat och offentlig. Jag arbetar med båda. Magi kan vara en krydda, ett sätt att maximera upplevelsen. Det handlar om att vara öppen med alla sinnen. Att berika vardagen, få ut mer kärlek, kraft och energi ur tillvaron, ur Alltings själ.
Vem/vad tror du på?
– Jag tror på tärningen, att den ska få välja vad jag ha för kläder imorgon. Jag tror på svart sockervadd istället för vit. Och att min nästa bok kommer att bli bättre än den förra.
Vad består ditt uppträdande på Sjunde himlen i Borås av?
– Jag kommer att framföra några sånger från Lilla flickan Zombie skivan, läsa nån ny dikt samt något ur Dom dödas pornografi. Det blir också Borås premiär för skräckrock- och poesifilmen Under de blodröda skuggorna. Det kommer att bli en bra kväll.
Fotnot: Under hårdrockskvällen kommer även Boråsbandet Beseech samt Depressive Arts spela. Dessutom ska gruppen Heat uppträda med en eldshow.
Av: Therece Gustafson
Published by