GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR, DR JEKYLL OCH MR HYDE

Dr_Jekyll_and_Mr_Hyde_poster_edit2

Svensken byter skepnad mellan jul och nyår − från lamm till varg. Förvandlingen är ett uttryck för svenskt välbefinnande. Vi är unika i Europa, kultiverade på ett helt annat sätt än andra länder. Innevarande år med #Me too kampanjen har väl utplånat den mörka sidan? Låt oss försöka förstå den svenska  mannen, Dr Jekyll och Mr Hyde.

Bra för att vara svenskt är ett vanligt uttryck för sådant som är nästan lika bra som amerikanskt. Den som avviker från gruppens lagombeteende måste stötas bort för att inte de andra i gruppen ska framstå som tråkiga och fantasilösa.

Den ledande tävlingscyklisten hinns ikapp av klungan. Återbördas till det normala. Poet, sportfåne eller musiker spelar ingen roll. När en svensk gör nåt extremt eller originellt får han skit för det. Om en amerikan gör samma sak hyllas han urskillningslöst av massmedial kåthet.

Självklart är präktigheten något av det förnämsta vi har. Varför göra sig till när man kan delta i en trygg och härlig gemenskap. Den svenska folksjälen är jordbunden och fin. Men när svensken försöker frigöra sig från arvet blir han full och vårdslös.

dr_-j-and-mr

Svensken är dock i grunden generös. Han bjuder på sig själv, tar initiativ och uppfinner. Han har lätt för att skratta och ge kvinnor komplimanger om hur vackra de är. Detta gör han på ett passionerat norrländskt vis.

Vad som mest utmärker den nya folksjälen är att visa känslor, glädje, spontanitet. Nya främmande kulturer finner man spännande och vill uppmuntra. Att respektera och lystra till visdom från de gamla vurmas det idag mycket för. Ålderssegregationen är nästan helt borta. På semestern lever den frusne nordbon ut sitt temperament och sin gladlynthet. Man känner nästan inte igen honom. Han är som förbytt.

Men så kommer jul och nyår − Dr Jekyll och Mr Hyde. På julen är svensken fridfull och god för att en vecka senare förvandlas till djävulen själv. Som sociolog kan man fråga sig varför?

Är det för att han känner sig lurad? En nordbo lever isolerad, bortom den “verkliga världen”. Sverige är inte riktigt med som andra länder, står lite utanför och längtar in på klubben bland de stora.

När tomten dragit och julklapparna öppnats kommer besvikelsen som ett brev på posten. Nyårsafton. Åter igen slås nordbon av att han är instängd, isolerad; hur kallt allting är och att han måste hämnas livet. Tid att avreagera sig. Slå sig fri, slå sig ut.

2013 polisanmäldes 457 misshandelsbrott på nyårsdagen i Svea rike. Nyårsafton före midnatt är den lugnaste dagen på hela året med få anmälda misshandelsbrott. Men när klockan slagit midnatt och alkoholen gjort sitt visar svensken sig själv för en liten stund. Skål och gott nytt år, ta mig fan!

f465f6ee3ab64078e85a36fbfcfd9474--bad-santa-weird-art

(Satiren återfinns i boken Fuck around the clock, 2010. Då under namnet Kulturens nya själ. Jag har gjort en uppdatering av antalet misshandelsbrott i den här versionen. Källa: Brå).

EN BILD SKA DET VARA ANNARS FÅR DET VARA

Allt fler försäkringsbolag kräver bildbevis på att en olycka har inträffat. Att bistå bolagen med ett foto från olycksplatsen är att krav för att få ersättning. Egen personal på plats blir för kostsamt för företagen.

Ett nytt system provas där du ska kunna skicka bilder av en olyckshändelse till SOS-alarm. Man hänvisar till vissa situationer som till exempel gisslantagning eller lägen när man är under hot inte kan prata. Tillfällen då bild fungerar, enligt en färsk undersökning av SOS Insurance Foundation i London.

Bedöma olyckan

Försäkringsbolag och SOS-alarm försöker idag öka sin effektivitet. De kräver därför att du skickar en bild som beskiver situationen för att få hjälp. Ska de rycka ut måste de kunna bedöma olyckans karaktär, om den är värd att undersökas för kompensation. Att ha med sig ett eget filmteam är dyrt för bolagen och det blir för proffsigt. Med sämre kvalitet känns det mer dokumentärt, mer på riktigt. Något folk i dag köper på att helt annat sätt.

Fotografera istället för hjälpa

“Vi vet att människor hellre fotograferar vid svåra trafikolyckor eller katastrofer än att hjälpa till och rädda liv”, säger Louise Cypher, chef på SOS Insurance Foundation. “Möjligheten att tjäna en extra slant om bilden säljs till nyhetsbyråer är lockande”, menar Louise Cypher. Att vara med om något unikt gör hobbyreportern speciell, utvald, exklusiv. Han kan vara först med att lägga ut på sociala medier och därmed bli Andy Warhols “berömd i femton minuter.” Chansen att själv få synas som vittne kanske aldrig kommer tillbaka. Att då bara hjälpa till och rädda nåns livs känns lite ju trist. Sen är det ju pengarna, förstås. Media betalar bra, särskilt om det är blodigt eller sensationellt.

Fördelar med samarbete

Att samarbeta med larmtjänst och försäkringsbolag har många fördelar. Bolagen kan spara ner på personalkostnader och få sig ett gott skratt i fikarummet: “Vilka tråkiga bilder, tror han vi ska assistera honom. Man ser ju inte en kändis nånstans”

Genom analys av bilden vet SOS-alarm hur mycket personal de ska skicka ut vid en olyckshändelse. Det är onödigt om en anställd får rycka ut bara för att få njuta av livet utan att egentligen ha något att göra. “Det vore ju som en upplevelsesemester betald av företaget. Nej, det är inget vi vill inte veta av”, säger Anton Frisk på SOS alarm.

En bild till SOS-alarm ska helst ha ett nyhetsvärde. Då kan försäkringsbolaget tjäna en extra slant om olyckan blir viral och hamnar i flöde. En sagolik olycka kan generera mer pengar än försäkringsbeloppet som betalas ut. “En bild ska det vara, annars får det vara.” hävdar Anton Frisk.