INGENTING ÄR SANT, ALLT ÄR TILLÅTET

Rubriken är ett citat från den amerikanske författaren William Burroughs (1914 -1997). Det speglar vår tid i högsta grad. Fake news, börnoterade företag med hemligt säljande av kundidentiteter, youtubers, bloggare, CSR och all slags dold reklam. Allt har en gigantisk samhällpåverkande roll.

Jorden krymper. En homogen målgrupp istället för individer med varierade preferenser och smak. (Tack Facebook och andra algoritmbaserade spioner). Globaliseringen medför att enorma målgrupper adresseras av standardiserade budskap. Nationsgränser försvinner med den globala kommunikationen, provinsiella egenheter, det genuina blir alltmer svårfunnet i en värld av gallerior med samma varumärken. Språket anglifieras. I butiken vet du inte vilket land du är i. Det är dags att hälsa den globala företagsfascismen välkommen.

Butik i Stockholm eller New York?

Medvetenheten om miljöpåverkan accelererar. De etiska frågorna aktualiseras även i marknadsföringen och företagen känner ett ökat ansvar att sköta sig. Genom företagens SCR-verksamhet ökar medvetenheten om personligt ansvar. Ett oetiskt agerande i ett land får lätt globala konsekvenser för varumärket. Uppmärksamheten för Nikes fabriker i Asien kunde skapat en större kris än vad den gjorde. Den noteradas av bland andra Robert Goldman och Stephen Papsons inlägg i boken The Advertising and consumer culture reader: “When Press for Change and Campaign for Labor Rights bring unacceptable workplace practices into the light of public discourse, the sign value of the swoosh may become skamfilad.”

CSR-frågor är Big business. Det handlar om att upprätthålla ett företags trovärdighet. Företaget måste inte bara tillfredsställa kundernas materiella behov, utan tydligt kommunicera ansvar och förhållningssätt till samtliga intressenter. Varumärkesutvecklaren David Aaker knyter an till företagets anseende genom vad han kallar Brand Equity: ”A unigue set of brand associations that the brand strategist aspire to create or maintain.” Associationerna representerar vad varumärket står för och inbegriper ett löfte från hela organisationen, menar Aaker.

“As the world grows more unified, it becomes increasingly difficult to suppress entirely those gaps between image and practice, between humanism and capitalism, between moral philosophy and the bottom line of corporate profit growth”, framhåller Goldman och Papson vidare i The Advertising and consumer culture reader.

De immateriella rättigheterna till Coca Cola värderades 2011 till 71,9 miljarder dollar, Varumärket Nike värderas också högt. Värdet på Facebooks varumärke sjunker med nya skandaler. En ändring i världsopinionen får ödesdigra konsekvenser för hur man uppfattar ett företags tjänster eller produkter. Associationer är varumärkets byggstenar och ligger till grund för varumärkets värde.

Genom att missbruka etiska spelregler förbrukas trovärdighet och respekt för normer inom reklam som kommunikation. Dold eller omarkerad reklam förekommer i film, bloggar, reportage och sociala medier som utger sig för att vara journalistiska, men som har ett annat syfte.

Reklam – nej tack är idag en standardfras på nästan varje brevinkast. Ett sätt för företagen att kringgå reklamtrötthet är att gömma reklam där det inte syns att det är just reklam. (Själv har jag en lapp på min brevlåda där det står: “ENDAST REKLAM, TACK. Inga räkningar.” Det har funkat sådär. Reklamen har pumpats in med råge, men räkningarna har inte uteblivit).

”Traditionell reklam har ofta en avsändare, och vi blir ofta misstänksamma mot övertalningsförsök”, säger ekonomie doktor Erik Modig i en artikel i Aftonbladet. ”I stället för att betala dyra pengar för att synas går man direkt till produktionsbolagen, då får man mer makt för pengarna” fortsätter han.” Men det är väldigt viktigt att de är tydliga med att de är avsändaren.”

Dold eller omarkerad reklam är idag ofta förekommande fall hos marknadsdomstolen. På sociala medier visar influencers – bloggare och youtubers upp produkter de rekommenderar och hur de fungerar. Att reklambudkapet från ett företag paketeras med avsikt att få dig att tro, att det kommer spontant från någon du beundrar, har blivit allt vanligare. De budskapen eskalerar och är ett sätt att kringgå reklamtröttheten. Men omarkerad reklam leder till misstänksamhet. Total paranoia. Och bristande tillit till människor har en negativ samhällspåverkanade roll. Beroende på vems perspektiv man anlägger.

Tv:n som förr hade en samlande effekt likt lägerelden har idag bytts ut till mobilen, datorskärmen med gillaknappen. På internet lämnar du digitala spår. ”Tyst skvaller lagras genom din kommunikation för att du ska få lämplig reklam.” framför Jan Nolin i SR, 2016.

Sut Jhally citarar i boken The Advertising and consumer culture reader Englands dåvarande premiärminister Margaret Thatcher: ”There is not such a thing as ’society’”. Implicit kan tolkningen vara att reklamen sedan länge inte adresserar oss som medlemmar med kollektiva värderingar utan som individer. Den målgruppsanpassade reklamen träffar oss idag mer exakt och utan att vi märker det. Exempel på detta är Facebooks affärsmodell som även ligger till grund för Googles

Idag kämpar Facebook med sin trovärdighet. Människors beteenden och identitet är under företagens lupp. När erkänns den ultimata företagsfascismen som en naturlig del av allt liv? Kommunikationskontroll i alla led?

Statens medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Detta menar jag är ett stort hyckleri. I årskurs 4-6 påstås barnen lära sig att förstå hur reklam fungerar och att det inte är tillåtet att göra smygreklam. Å andra sidan säger nationalekonomer att en ökad konsumism är nödvändig för att få samhällsekonomin att snurra – förutsättningen för expansion och jobb. Det paradoxala är att många anser att ett okritiskt konsumentbeteende är en förutsättning för tillväxt. Vad och vem vill du tro på?

Reklambudskapen har kraft att konsolidera eller låsa upp normer och värderingar. ”Vissa aktiviteter har ansetts vara viktigare, svårare eller mer värda än andra. Att kriga, engagera sig i samhället, hantera teknik, försörja familjen, ta initiativ, fatta beslut är mer värt än att uppforsta barn, laga mat, vårda gamla och sjuka” hävdar författarna Carlsson och Koppfeldt i ett utdrag ur Visuell retorik.

Dold reklam innebär en avgörande samhällspåverkan. Ingen litar på någon. Alla försöker sälja något. Vad är det för logo som sticker upp ur grannens bakficka?