ÖPPNA KEBABKIOSK I DJURSHOLM

 

Jag har länge planerat att öppna en kebabkiosk i Djursholm – ett av Sveriges mest välmående samhällen. Vissa menar att jag kommer att motarbetas, men inte ska jag väl det.

Mitt unika falafeltempel ska sätta integrationen på kartan i norra Stockholm. Bli startpunkt för tolerans och förståelse mellan kulturer. Att äta tillsamman är den magiska rit som förenat länder i tusentals år. Förenat familjer. Vi har ätit, druckit te och självmordsbombat lite då vi tagit paus i ätandet.

Den planerade, och av betydelsefulla kommunpolitiker hyllade kiosken, ska placeras på torget i Djursholms centrum. Bli möteplats för svenskar och nyanlända.

Mina vänner i Tensta. Akalla och Rinkeby kommer att få erfara hur livet verkligen ser ut för “äkta” svenskar. Samtidigt ges vi i förorten möjlighet att lära ut våra seder och bruk till Danderydsborna. Med tacksamhet ska de rika sträcka ut sina händer med gåvor.

Med abonnerade turistbussar blir avståndet mellan norr och väster överbryggt; resan enkel och nyfikenheten på det riktiga Sverige stor. Reguljära turer blir ett avbrott i det vardagliga livet för arbetslösa, kriminella och elever. Vi samlas kring kebabkosken, dansar och sjunger våra sånger tillsammans.

Skolklasser ges också chansen att uppleva språkbruk de inte är vana vid och därmed få ökad förståelse. Här talar alla svenska. Lyckade människor, med näringslivets ledare i spetsen, ska via ombud säkerställa att de rätta idealen distribueras till förorten.

Kulturförvaltningen ger mig 500 000 kr i aktivitetsstöd för att öppna Kebabinrättningen. En naturlig sfär där det är görbart att umgås över klass – och kulturgränser har länge efterlysts. Även fritidsnämnden ser kiosken som en möjlighet för arbetelsösa ungdomar från förorterna att bli sedda. De menar att knutpunken ger nyanlända tillfälle att utveckla sociala kontakter bland svenskar istället för i isolerade miljöer. Djursholm har pekats ut som den ideala platsen för integration.

“Kiosken blir huvudpjäs för assimilering”, menar Kulturförvaltningen. “Ökade förutsättningar för samtal leder i ett längre perspektiv till samlag”, påpekas i ett förtydligande av Förvaltningen. “Vårt mål med integrationen är att den är fullständig på alla nivåer”

Förvaltningen säger vidare i ett pressmeddelande att “mitt entreprenörskap lär tas emot med öppna armar, med glädje, hopp och jubel av de lokala invånarna.” Kebaben ska peka ut framtiden för det nya Sverige. Det gör den sedan länge i Malmö.

 

 

 

 

MÅNBLUES MED TWILIGHT STONES

Ett gäng dinosaurier äntrar scenen – Deras stil är rock`n´roll och blues – Något de kunnat åldras till – med hedern i behåll –

Cirkusdirektören gastar upphaussat – ”Världens största – universums största rock’n’roll – och blues band” – Inte ett ljud från publiken – inga applåder – inte en levande själ har kommit för att se showen – ingen är på plats – Publiken tittar förväntansfullt från jorden med teleskop och kikare – gigantiska skärmar står uppställda på den sandiga månen –

twighlight stones på månen

Keith vevar igång på gitarren – Klädd i det vanliga – Bandana uppvikta kavaj-ärmar tingeltangel – Han ser tunn trött och sliten ut – slår an några välbekanta riff – Jumping Jack Flash – Ett sus bland människorna på jorden – Livet har varit tufft för bandet – Slitage ärrad hud kliniker – Syrebarerna har varit många – Att resa från rymdstation till rymdstation tär på krafterna – Planeterna har varit torra och sandiga –

Mr Richards har fått svår feber – En mygga har bitit honom – På ett stopp några galaxer bort – flygfä av okänd sort – antibiotikum curare –

20170319_135658

Brinnande eldklot passerade nära scenen – Höll på att ta knäcken på bandet – Störtregn av meteorider –  Charlie höll på att få hål i huvet  –  Tur han hade hjälm  –  Mick flängde runt på scenen bland brinnande klot  –  Utslungade från universums svarta hål  –  Han är ingens måltavla ­ –  Omöjligt träffa nån som inte kan stå still  –  Nån hyperaktiv –  Nån med sportskor  –

Månen är slutstation på turnén – Enorma högtalare – stora som jättehus bland kratrar och sand – Långt borta avstånd prickar – Publiken på en blå planet spanar mot rymden – Fyrverkerier blixtar gnistregn bländande vitt – Ljudet når fram – Hörsnäckor och mikrofoner tar upp ljudet  –  leder rakt in i huvet hjärnan kroppen  –  Inget brus  –  Krispigt rent  –  Keiths gitarrer dundrar  –  Mick struttar  –  Charlie rytmar –

Det här är månblues med Twilight Stones –

LYCKOBRUNN

Det finns knappt några tabun längre. De fina exemplaren börjar ta slut. Vi har blivit toleranta, blasé och likgiltiga. Men vissa saker talar man tyst om. Få skryter om den och syns helst inte med den – toaletten.

Man låtsas att man aldrig går dit, varit där eller ska dit. Att göra det fasansfulla är opoetiskt och fult. Vissa rör sig överdrivet avspänt på väg mot den för att inte väcka misstankar. Andra agerar som om avträdesprocessen vore den naturligaste sak i världen. Det är den inte.

genomskinlig toalett Specialkonstruktion för en mer andlig dimension.

Sitter du på en restaurang och toaletten ligger i anslutning till ditt bord kan du göra intressanta iakttagelser. Betrakta hur folk beter sig när de kommer ut från toaletten. De ser sig ängsligt omkring för att se om nån upptäckt att de varit där. Med en viss oro i blicken kan en underliggande skräck antydas. Ibland låtsas de oberörda efter besöket. Det är verkligen inte coolt att komma ut från toaletten. Det är snyggare att komma ut från en klubb.

Det var fest. Folk hade tråkigt. Ingen hade mage nog att göra nåt åt det. Men vi, några av oss, gjorde toaletten till lyckobrunn. Mest på skoj och av ideologiska skäl. Vi kastade ner alla mynt vi hade. De blev fler och fler tills de nådde ända upp till toalettsitsen. Då tog vi de kladdiga pengarna till banken, bad för dem och sa: föröka er.

Gultoalette 1
Producent och konsument av den västerländska drömmen.

Bankmän kved med näsorna i vädret. De ville inte veta av dem. Men pengar är pengar, insisterade vi. Pengar måste dyrkas. De kommer ju från en lyckorbrunn. Ni anar inte hur svårt de haft det, hur utsatta de varit. Förföljelse och religion, förstår ni. Ni måste ge dem tak över huvet, rättigheter, asyl.

 

 

FALLOS I MOTVIND

Tjäna pengar på att göra fiasko. Är det möjligt? Öppna bakdörren i city och kliva ut på en sandstrand i paradiset. Har nån gjort det?

VD:n får en bonus på 40 miljoner. Han har lyckats med det ofattbara. Det ingen trodde var möjligt. Han har skapat en storförlust för koncernen. Men belönas ska han.

dir reklam

På väg till styrelsemöte

Media ger en bild av att chefer med höga bonusar, höga löner, sitter löst om de gör ett dåligt jobb. Det gör de inte. De kliver diskret ut bakvägen. De flyttas när vinden mojnat till ett annat högavlönat jobb. Där de syns mindre och får verka i fred. Gemene man är dock nöjd med tron att idioten fått det sämre.

Det är medias uppgift att få oss att tro att det är “risky business” när det drar under galoscherna. Man vill förmedla att det blåser hårt på toppen. Att makthavare i trubbel får skylla sig själva. Dömande hårda rubriker står i bjärt kontrast till verklighetens mjuka sandstrandsfall. Toppen är ännu inte nådd.

Semesterparadis 5

På ofrivillig semester före nytt bolagsjobb

En affärsledares uppgift är locka med drömmen om framgång, ha groupies, sekreterare, eller fjäskande kontorspojkar. Tjänstehjon som ställer upp med ändan i vädret när dagen varit tung och aktiekursen störtdykt som en fallos i motvind. Makt och mycket av den. Stora sirloinstekar med krispiga 100 dollar såser.

Åderförkalkning och fladdrande kalsonger är den tragiska baksidan av framgång. Chefen är en liten rädd man. Politikern likadan.

Demokratin är en metod att stänga in människor i områden med shoppingmöjligheter. Alla har samma rätt att frodigt och artigt handla i de upplysta kuberna.

En serie skor till män med slips

Gör man något dumt ingriper polisen. Man hyr en jurist, köper sig ut. Alla har samma rätt att köpa sig ut.

Men en dålig chef har rätt att vara usel på affärer. Hans skyldighet är att få oss att tro att alla kan arbeta sig upp. Från sophögen till styrelserummet. På en räkmacka. Javisst, arbeta på du bara.

 

TYSTNAD TILL SALU

Digitalhalsa

Friheten från bruset har ett pris du vägrar betala för. Den uppkopplade människans rädsla för tystnad grundar sig i en ny verklighet. Att ställa sig utanför teknikkampen är att inte vara med. Och ingen vill betala för tomrummet, eller det osynliga, för det har ju hittills varit gratis.

Kommunikationsindustrin påkallar kärleksfullt din uppmärksamhet. Dygnet runt. Med kommunikationsdriven informationen väcks din längtan efter nya produkter. Hela tiden.

Sfären av Intet, eller tystnaden, är något mycket värdefullt för moderna bolag. Vår tids heliga guld kan säljas på burk. Att tystnaden skulle vara den mest framkomliga vägen till eftertanke framförs idogt av idealister. Dumt. Meningen är inte att du ska tänka.

Om du tänker måste ditt förhållande till tystnaden ges utrymme. Att behandla stillheten som en livsriktning skulle ge dig stora problem. Ekonomiskt, religiöst och politiskt.

Tystnaden är en flyktväg för den fege. Den är ett avskyvärt yttre och inre rum utan inbladning från digitala budskap. Bild och ljud, skvaller och sensationer är recept mot Sjukdomen. Allt händer någon annanstans. Inte där DU står. Du betalar för att slippa besvärande tystnad.

I kommunikationsindustrin är tystnaden outforskad. Stillhet är plattformen för dina avgörande beslut i köpprocessen. Allt fler bolag investerar i tomrum.

Idag finns marknadskrafter om inser tystnadens kommersiella potential. De globala företagen förser varje vrå med ljud och bild som tränger in i hungriga köpceller. En annan del av koncernen förser dig med motsatsen. Glappet mellan två ytterligheter blir heltäckande.

Utveckling är avveckling av tystnaden i det offentliga rummet. Att utesluta människor your en zon av stillhet är frihet. Prylarna bestämmer, människan springer hungrigt efter.

Individen står förvånad och tittar på när utvecklingen tar form. Vad hände, är en relevant fråga, när det tomma rummet är sålt. “Du har väl inte köpt aktier i Tystnad AB?” “Nej då. Haft smartphone sen jag var fyra.”

I Sverige 2017 är tekniken stjärna, människan en blek figur utan sina effekter, uppdateringar och laddare. Det surrar och brusar. Allt uppkopplat är liv. De som inte finns på nätet måste bevisa att de finns. Finns du som läser det här? Tveksamt. Men jag vet att du finns, för du har lämnat digitala spår. Företaget vet också att har du varit här.

Att bevisa din existens gör du genom att interagera med internetanslutna föremål, saker, ting, mig. Prylarna visar sin kärlek tillbaka genom att ropa: ”här finns jag.”

glasbox2

Uppkopplingen, dvs. förlängningen av automatiseringen, är ämnad att göra livet bekvämt. Men en stolsdyna ansluten till en app., som analyserar ditt sittmönster, gör dig stressad om du hanterar informationen tokigt. Du sitter snett, fel, du kommer att få ryggproblem. Du blir en ekonomisk belastning. Gör nåt för Satan! Pling i maskinen.

Genom forskningen har politiken instrumenten i sin hand. Och de använder dem mer än gärna. Att skapa en behovsinriktad människa är målet. Även mitt. Klåfingrigheten i att styra utvecklingen till rationalitetens yttre gräns är big business. Jag och företaget tjänar på att du är här.

Karriär och forskningsanslag finns för dem som utvecklar det som hörs och syns. Humanister å sin sida får mindre anslag för att ta reda på hur vi påverkas av utvecklingen. Det är rättvist.

Tyst skvaller lagras genom din kommunikation för att du ska få lämplig reklam, menar professor Jan Nolin i Sakernas Internet − människan som teknikens marionett, SR. Vetandets värld, 2016-09-15. Varje föremål av betydelse i ditt liv förses med IP-adress. Tingen kommunicerar med varandra. De talar kärleksfullt om dig bakom din rygg.

Bli individ i ett futuristiskt framtidsbygge. De vill dig väl. Bry dig inte om något så banalt som tystnaden. Den finns ju ändå inte. Den är bara en hörselvilla.

 

 

AVSKEDSTAL TILL MAMMA

Kära vänner, mammas vänner, familjens vänner. Det finns någonting jag vill berätta för er, men kanske i första hand för mor.

Med sjömanspass* kan du resa till Gustav Wasa och tala med honom. Vissa påstår att det är omöjligt. Men jag vill påstå att sjömanspass gäller över tid och rum.

Jag vill också ha ett sånt pass för att kunna träffa mor och säga hur mycket jag älskar henne, hur mycket hon betytt för mig, hur roligt vi haft och hur mycket vi skrattat tillsammans.

Jag vill kunna säga det jag aldrig fått sagt eller det jag borde ha sagt. Med jag tror inte det är inte försent. Hon hör mig säkert. Jag vill berätta för henne att hon är min sol på en blå himmel.

För mig var mamma just en sol på en klarblå himmel, en glad, nyfiken och aktiv person med så mycket kärlek i sitt hjärta.  hjärta   hjärta   hjärta

Jag är glad att ha haft en så varm och kärleksfull mor.

Med tankar, värme och ljus.

Tack mamma.

 

ingrid200[1]

Julafton. Vägguret stannade på 11:58. Tiden då läkaren ringde ...
Julafton. Vägguret stannade på 11:58.

 

 

 

 

 

 

*J.C